Precis när jag sitter å deppar som mest kommer världens mysigaste treåring och berättar att han "sagt åt sängen". "Men vad sa du åt sängen då?" frågade jag.. "jag sa åt sängen att han inte fick göra så.." Jag: "Men vad var det sängen inte fick göra då?" Levi: "det visste sängen redan, att han inte får göra så jag får ont i huvet"

Jasi gobarnen alltså. Vad vore livet utan dem?